Jag satt och såg någon dokumentär på TV. "Den deprimerade reportern" hette den. Den handlade om en reporter som jobbade med en dokumentär om deprission och sedan blev deprimerad själv. Så det var själva reportern som det handlade om.Jag blir galen av att tänka på depressioner och psykiska grejer över huvud taget. Det är som om hjärnan slår knut på sig själv. Egentligen tror jag att alla är lite psykiskt sjuka. Jag menar eftersom alla människor är unika så kan det ju inte finnas något normalt. Då kan man ju inte säga att något har en sjukdom om den bryter mönstret.Det vi kallar psykisk sjukdom är folk som tänker för bra och för mycket. Nu har jag lust att väcka lite reaktioner så jag skriver att de människor som aldrig haft självmordstankar är lite korkade. Korkade människor ifrågasätter inte. De undrar aldrig över meningen med livet, och om de gör det så låter de sig övertygas av dumma bortförklaringar som kärlek, framgång eller lycka. Lycka finns inte, inte äkta kärlek heller. Framgång finns i och för sig, men tror man helt seriöst att det är meningen med livet, då är man inte bara lite korkad.Fast vad vet jag. Kanske är jag bara för korkad för att fatta alla undertydda meningar. För dum för att kunna läsa mellan raderna. Jag vet inte hur det är att leva med självförtroende. Jag kan bara se min egen sanning, och allt som inte passar in i den bortförklarar jag som korkat.Sanningen, meningen och lyckan. Jag önskar att jag kunde sluta tänka och börja leva. Men det går bara inte. Jag sjunker in i mina jävla tankar tillslut i alla fall.Bekräftelse är kanske meningen med mitt liv. Att få folk att älska mig. Det verkar så omöjligt, men det är ett mål. Och jag tror faktiskt att det är vad som är viktigt för mig. Jag kan inte tro på mig själv om ingen annan gör det.Just nu hatar jag en speciell person, och om det skulle visa sig att jag inte alls hatar honom. Då ska jag bita Elin i stortån.En sång om guld och glittrande vattenBlommor, solsken och harmoniEn sång om varm lycka i sommarnattenDen klagande saknadens melodiVilken sjuk dikt :-P. Den var ganska bra först, men sen försökte jag få den att rimma. hehehe

 

Elin

4 december 2006 12:55

Om det inte finns lycka eller äkta kärlek, då kan vi ju lika gärna gå och dö på en gång. Följer du med?

http://www.myowncorner.wordpress.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I'd tell you sad stories of my childhood   Dreams dreams, of when we had just everything dreams of me and you And it seems it seems that i can't shake those memories I wonder if you have the same dreams too   The littelest things they...

I wanna be forgotten And I don't wanna be reminded You say please don't make this harder No I won't yet   I wanna be beside her She wanna be admired You say please don't make this harder No I won't yet   Oh dear, is it really all ...

He left no time to regret Kept his dick wet With his same old safe bet Me and my head high And my tears dry Get on without my guy You went back to what you knew So far removed from all that we went through And I tread a troubled track My odds are sta...

Suerte que en el sur hayas nacido y que burlemos las distancias Suerte que es haberte conocido y por tramar tierras extrañas yo puedo escalar los andes solo por ir a contar tus lunares contigo celebro y sufro todo mis alegrias y mis males   Sabes que...

So... so you think you can tell, heaven from hell, blue skies from pain? Can you tell a green field from a cold steel rail? A smile from a veil? Do you think you can tell?   Did they get you to trade your heroes for ghosts? hot ashes for trees, hot a...