Töntigt! Jag gjorde ett godmorgon inlägg idag också.Nu ska jag sova. Det kommer nog bli lite svårt.För det första vill jag krama Kim.För det andra har jag psykiska problem.Jag förstår mig inte på världen. Jag vet inte om jag älskar eller hatar den. Och det värsta är att det är de korkade människorna som lyckas här i livet. De inser aldrig faran med det de gör. De tänker inte efter. Och då lyckas de.Jag vet inte vad jag ska tycka. Jag har panik.Visserligen finns det mål att uppnå, men de är så avlägsna.Nu vill pappa bråka.Ibland verkar det som han lever för att förinta mitt självförtroende. Nu måste jag gråta.Jag ser inget ljus. Jag kan inte komma ur det här.

Nu gör det ont igen. Det är svart, och jag ser inget ljus. Ändå tror jag mig se sanningen. En svart sanning, där allt är fult.Idag har jag haft julklappsutdelning med Elin och Elsa. Det var mysigt. Vi sjöng på Elsas singstar också, det var ganska kul det med.Det har ändå inte varit någon bra dag. Det är som att jag ser allt genom en dimma av deprimerade tankar. Ingenting känns sådär lätt som det gjorde igår och i förrgår.Hoppas jag klarar mig ur det här. Hoppas jag kan tvinga tillbaka mig själv till glädjen.Kanske är det för att jag inte har ätit. Eller så är det den där andra anledningen. Den där sanningen som jag inte ville veta.Lilla horunge! Jag ska döda henne!Eller inte.Jag försöker övertyga mig själv om att det inte spelar någon roll. Men det gör det. Det sänker mitt självförtroende och jag tappar allting som jag har försökt bygga upp. Det brinner, och sen är det bara aska kvar.Om jag inte hade fått veta hade jag varit lycklig. Om jag bara hade kunnat låta bli.Jag hatar mitt bekräftelsebehov! Det förstör allting. Jag stirrar mig blind på mina brister. Kan inte titta bort. Jag kan inte ta mig ur det här. Jag bara hatar mig själv.Även om jag försöker strunta i det så hatar jag mig själv.För att jag är så fulSå värdelösFör att jag inte kan göra något åt mig självFör att alla andra är så enormt mycket bättreDet bästa med Johanna är att hon förstår mig. Ändå är hon ingen misslyckad människa. Kanske finns det fler där ute som är som hon. Då blir jag lycklig.Nu måste jag äta.

Morgontrött igen. Jag sov till klockan 11.35 i morse.Nu ska jag åka till min mormor. Måste springa snart.Pappa tjurar för att jag inte vill äta frukost. Bajs också.Hejdå!