Jag har inget att leva förMen ändå uppkommer massa jävla problemTro mig, du vill inte ha mitt liv!

Nu ska jag lägga in en bild på ett vackert ansikte för att skänka lite glädje till min blogg.Just nu är jag jävligt depp.Det har varit en skitdag.Det värsta är nästan att jag har varit så jävla fnittrig på ytan fast det bara har skrikit inuti mig. Jag borde rimligtvis vara en strålande skådespelare eftersom jag är så bra på att låtsas vara lycklig.Som tur var fick jag följa med Kim, Tannaz och MIchaela på en liten shoppingtur efter skolan. Så jag har i alla fall fixat en hel del julklappar nu. Alla för att vara ärlig.Det jag hatar mest med mig själv är att jag alltid tror att jag är en så rolig människa, men sedan när jag är med folk som är roliga på riktigt så visar det sig att jag bara är en fjollig liten tönt.Jag hoppas inte Cristiano-bilden är copyright skyddad eller vad det nu heter...

Jag har precis pratat med min svenskalärare. Vi skulle prata om mina dikter och texter som jag hade lämnat in.Hon frågade hur jag mådde.Då höll jag på att börja gråta.Jag mår skit.Skit skit skitHela jävla livet är bara skitJag vill ändå inte säga detMan kan inte prata om hur ful världen är på det ytliga planetFolk tror att psykologer kan hjälpa mig att bli gladDet kan de inteJag vet att världen är fulJag kommer aldrig mer kunna acceptera deras lögnerJag hatar det ytliga livetJag hatar att höra deras falska skrattDet är bara lögnerDe förstår mig inteDe kommer aldrig förstå

Jag vill inteJag vill vara gladMen det finns ingenting att skratta åt

Jag är i skolan, fast jag hade kunnat ha sovmorgon hela morgonen. Sånt här får mitt liv att kännas så meningslöst.Just nu känner jag mig ensam och ledsen. Väldigt ensam.Kim har gått på något gymnaie öppet hus.Jag är ensam.Helt ensam.Johanna, Pillow är så jävla snygg nu. Jag kan inte låta bli att tänka på det. Underbar är han!!!Nu vill jag bara gråta.Men vad har jag att gråta för?

När vi växte upp, lekte livetVi var evighetens hoppDet var helt självklart att vår framtid skulle bliOförbrukat friSomrar svepte framJorden värmde våra fötter där vi sprangRågen gungade, och gräset växte gröntHela livet var så sköntFrusna på en strandFlög vi drakar medans tiden flöt i landVi var barn som ingen ondska kunde nåOch himlen var så blåNu tar molnen markJag var förblindad av att solen sken så starkMen mina ögon kommer alltid le mot digKan det begäras mer av mig?Himlen är oskyldigt blåSom ögon när barnen är småAtt regndroppar faller som tårarna görDet rår inte stjärnorna förÄlskling, jag vet hur det kännsNär broar till tryggheten brännsFast tiden har jagat oss in i en vråÄr himlen så oskyldigt blåJag vill sjunga den för alla jag träffar. Bara för att den är så fin. Det är den finaste visan!Den ska jag ha som soundtrack till min film om gör någon och om man får ha den som soundtrack.Nu kommer min familj hem.Det var tidigt!Jag har suttit framför datorn i flera timmar. Vilken tönt jag är! Men nu ska jag seriöst ta tag i någonting...

Nu kom jag på hur jag ska leva mitt livJag ska ge upp allting som jag står förJag ska ge upp tron på att man kan hitta sanningenJag ska leva dum och lyckligJag ska sluta lyssna på KentJag ska sluta tänkaJag ska vara lite blåstMen jävligt lycklig :-)Jag kommer inte leva så, för inte ens det kommer jag minnas när jag är tillbaka på ytan igen. Man kan inte styra sig själv där. I alla fall kan inte jag det.Fan vad jag skriver. Och alla ytliga stackars människor kommer inte fatta ett skit. Bara tycka att jag är flummig, konstig, sentimental och skriver massa lögner.Det värsta är att jag måste bry mig.

Jag var just inne på vintervila och fylldes av ett hat mot alla alternativa människor som inte alls är alternativa utan bara bygger upp sitt eget system av vad som är status och inte status.Det finns ingen grupp av människor som tillåter folk att vara som de är. De som säger att de står för såna saker är lika fördomsfulla som alla andra. Alltid hatar man någon och alltid dömer man folk efter utseednde och fucking första intryck.JAG HATAR VÄRLDEN!!!Jag hatar alla människor som tror att de vet allt men som inte vet något. Jag hatar folk som tror att de vet hur jag känner mig fast de inte vet ett skit! Jag hatar hela helvetet av regler och förslag om hur man ska leva sitt liv. Jag hatar människor som tror att de kan berätta något för någon annan.DET GÅR INTE!Människor kan inte förståMänniksor kan bara missuppfatta och förvrängaMänniskor kan bara förstöra fina tankar och använda dem som motivation när de utför sina onda gärningarJAG HATAR MÄNNISKORJag hatar alla som säger att man ska kämpaDet finns ingenting att kämpa förNu sa jag emot migsjälv. Eftersom jag tidigare ikväll skrev att meningen i livet är att kämpa mot ett mål.Jag fattar inte hur jag tänker.Jag fattar inte hur folk kan tro att de förstår andra när ingen jävel förstår sig självJag skulle vilja få världen att inse att det inte går att prata ytligt om allvarliga sakerDet tar en livstid att lära känna en annan människa så bra att man kan ha en sammanhängande diskussionMitt hopp var att det fanns människor som kunde förstå utan att man behövde förklaraMen det finns ingenting såntAlla människor tror att de förstårIngen lyssnar efter tecknenIngen orkar lyssna och titta så noga att de ser varandras tankarMen tro mig, det gårOm vi bara orkade lyssna skulle vi kanske kunna förståDet är inte bra att umgår med mycket folkMan ska ha tio personer som man känner riktigt väl istället för 2000 ytliga kontakterPå 15 år, 11 månader och tre dagar har jag sammanlagt haft ca 48 timmar då jag har förstått mig själv helt och hålletFörstått mig själv på det sättet som jag gör just nuDå har jag börjat med att vara ledsen i några dagar och sedan blivit lämnad ensam med mina tankar och med tystnadenHur kan jag ens veta att jag förstår mig själv nu?Hur kan alla vara så säkra på att man blir klokare ju längre man lever?Vad är det som säger att puberteten inte är den period i livet då man är som närmast sanningen?Det bästa är när man ser allting klartKristallklartDet bästa är när man förstår världenDet värsta när man förstår att man inom några timmar kommer ha tappat förtåelsen igenDet hjälper inte att jag läser vad jag skrev när jag förstodNär jag är tillbaka på ytan ser jag det bara som skräpMan ser inte sanningen när man lever i en lögnOm man någonsin får se den så blinkar den förbi, och sedan får man veta att man en dag kommer förlora den för alltid.Människor kan inte kommunicera med varandra på djupet.Jag kan inte ens förmedla sanningens budskap till mig självOm några minuter ser jag det här som flumJag har redan tappat lite av förståelsenJag ser det inte längreDet där är det bästa. Jag önskar jag kunde dela det med någon. Men jag vet att det inte går.